Historik

Åretruntsjöfart på Vänern i kommersiell form har förekommit sedan 1974 då djupgåendet i Trollhätte Kanal ökades och slusskapaciteten förbättrades. Sedan dess har fartyg med laster upp till 4 000 ton kunnat passera genom kanalen.

Ingående godstrafik har, under 1900-talets senare decennier, ofta varit råvaror som använts inom industrin och jordbruket. Utgående trafik har i huvudsak bestått av förädlade trä- och industriprodukter. Linjetrafik har bedrivits av rederier som Ahlmarks, Thunbolagen och Vänerlinjen.

Merparten av transportvolymerna har hanterats av hamnarna i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Mindre hamnar/lastplatser har funnits i t.ex. Mariestad, Skoghall, Gruvön och Åmål. 

Hamnarna har i tidigare skeden ofta haft ett ägande med kommunen som huvudägare av respektive hamn. Även rederierna har varit involverade.

Samlat i gemensamt ägande

För att bättre kunna möta marknadens krav har samarbetet mellan Vänerhamnarna efterhand fördjupats.

1991 tillsattes en utredning kring det statliga stödet för Vänersjöfarten. Som utredare utsågs före detta riksdagsmannen Ulf Adelsohn. En direkt slutsats av utredningen var att samordna hamnverksamheten för att öka sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. 

Utredningens slutsatser hörsammades och 1994 samlades resurserna i ett gemensamt bolag - VÄNERHAMN AB.

1990-talet

Under nya bolagets första år samtrimmades verksamheten i hamnarna till en fungerande organisation med huvudkontor i Karlstad. Effektiviteten höjdes för att möta den hårdnande konkurrensen från bl.a. järnvägen.

När stambanan avreglerades 1998 blev Vänerhamn en av delägarna i nystartade Vänerexpressen AB, en multimodal transportaktör som med kombinationer tåg och bil skapar effektiva förbindelser för containergods mellan Göteborgs hamn och destinationer i Värmland, Bergslagen och Dalarna.

Vänerexpressen, som sedan bildandet har sitt huvudkontor i Karlstads hamn, är alltjämt en framgångsrik godsspeditör och en aktiv samarbetspartner till Vänerhamn.

1998 infördes också elektronisk gods- och dokumenthantering inom Vänerterminalen, vilket innebar förhöjd säkerhet, ökad effektivitet samt förbättrad godskontroll.

2000-talet

Debatten om Vänersjöfartens villkor har fortsatt även under 2000-talet. Efter ett nytt utredningsarbete 2002 nådde Sjöfartsverket, näringslivet, ett antal regionala myndigheter och flertalet Vänerkommuner, i Överenskommelse om Vänersjöfarten, en uppgörelse med Svenska Staten om ett förbättrat regelverk för Vänertrafiken.

Som direkt följd av 9-11, terrorattackerna i USA, genomfördes 2004 också en rad säkerhetsinvesteringar inom Vänerhamn. Hamnarna terrorskyddades, bland annat genom att inhägna samtliga hamnområden.

Ökade krav på multimodala transportlösningar gjorde att Vänerhamn 2009 investerade i en helt ny godsterminal i Kristinehamn.

Samma år invigdes ett nybyggt, modernt kontor i Otterbäcken.

2010-

Under det senaste årtiondet har effektiviteten och kapaciteten fortsatt utvecklas i våra hamnar. 

Omfattande investeringar har genomförts i såväl lyftkraft som ny teknik. Vi har också genom utökade ytor och nya magasin förbättrat våra möjligheter till lagring.

2010 invigdes vår nya containerterminal i Karlstads hamn. Här erbjuds 22 000 m² terminalyta med moderna järnvägsspår direkt in på området. Terminalen har utvecklat vårt samarbete med Vänerexpressen och förbättrat förutsättningarna för effektivt samspel mellan järnvägs- och biltrafik.