Vindkraft ger medvind i Kristinehamn

Aktiviteten är hög och kajen välfylld när gigantiska cylinderformade torndelar passerar relingen till M/S Wilson Ghent i Kristinehamns hamn. Med ett tiotal lossningar i ryggen är dock personalen trygga i sitt arbete. Vindkraft och tunga lyft är inget nytt i Kristinehamn.

Seglats med många stationer

Torndelarna som en efter en lyfts ur lastutrymmet har färdats långt. Tillverkaren, danska Vestas Wind Systems, har fabriker på flera platser i Kina där mekaniska delar för vindkraftaggregaten produceras. De största fabrikerna finns i regionerna runt Shanghai och Tianjin.

Stora lastfartyg transporterar tornen över Indiska oceanen, Suez, Medlehavet, Atlanten och Nordsjön för att så småningom lägga till i Uddevalla hamn. Här omlastas godset till mindre båtar innan den sista etappen upp till Kristinehamn inleds.

– Det här är logistik av den högre skolan, skrattar Tobias Häggfalk, Vänerhamns Marknads- och försäljningschef. Mycket ska falla på plats för att tornen helskinnade och i tid levereras till kund.

Slutdestinaltioner för tornen är nya vindkraftparker i Söttefällan strax utanför Jönköping och Kronoberget mellan Karlskoga och Örebro. Totalt omfattar Vänerhamns uppdrag torndelar för 26 vindkraftverk.

Den avslutande landtransporten utförs av specialfordon från danska Havator som nu står prydligt parkerade på hamnplanen.

– Havator är en partner vi jobbat med tidigare, vilket gör arbetet smidigare, berättar Klas Höggren, Driftchef i Kristinehamn. Havators personal jobbar sida vid sida med vår egen personal och var och en vet exakt vad som ska göras.

Vana vid komplicerade lyft

Dagens lossning är den elfte i ordningen av totalt tretton. Uppdraget påbörjades i början av maj och sista fartyget anlöpte Kristinehamn i V24.

Wilson Ghent har varit den flitigaste hamngästen men har vid 5 tillfällen avlastats av Hendrik S.

Största torndelarna är 30 meter långa och har en diameter på 5,45 m. Det är heller inga lätta pjäser. Den tyngsta delen väger 85 ton. När delarna lossats läggs de på lagerplats i hamnen i väntan på avrop från byggplatserna.

Hantering av vindkraftverk är inte något nytt för personalen i Kristinehamn. Redan 2009 var Vänerhamn en aktiv part i arbetet kring Vindkraftparken på Gässlingegrund i Hammarö skärgård. Senast det begav sig var sommaren 2017 då bohusländska Rabbalshede Kraft tog Vänerhamn till hjälp. Projektet var även då stort och omfattade totalt 22 kraftverk med placering i Lyrestad utanför Mariestad.

– Självklart har vi nytta av att ha gjort det här förut, säger Anders Palmqvist, Arbetande förman på kajen och får medhåll av kollegan P-G Aronsson. Varje last är unik men vissa rutiner återkommer, samtidigt som samspelet mellan oss på kajen och Havator löper allt smidigare.

Förhoppningar om fortsättning

Återkommande uppdrag ger Vänerhamn ett namn inom vindkraftsektorn vilket självfallet väcker förhoppningar om framtida engagemang.

– Det här är jobb som passar oss bra, säger Klas Höggren. Vi har gott om utrymme på kajen och har genom upprepade jobb lärt oss hantverket kring tunga och besvärliga lyft.

Förhoppningarna delas naturligt nog av Tobias Häggfalk.

– Trenden är starkt för de alternativa energikällorna och antalet installerade vindkraftverk i Sverige var tre gånger större 2018 jämfört med året innan. Det känns därför rimligt att efterfrågan på våra  tjänster kommer att följa med i svallvågorna, avslutar Tobias Häggfalk.